Igår var det dags att göra min allra första konsert med mitt nya band RAA. Nytt för mig vill säga, själva bandet i övrigt är långt ifrån nytt. Närmare bestämt bildades det för 35 år sedan, långt innan jag var född. Konserten ägde rum på en krog på Södermalm. Att spela på krogar har jag mycket skiftande erfarenheter av. De flesta gånger har publiken bestått av flera hundra personer, varav en stor del varit hängivna fans (till mitt andra band, vilket är det som jag gjort flest konserter med). Vi har vid vissa tillfällen lockat närmare 600 personer, vilket vara alldeles fantastiskt. När det gäller musik finns det knappast nåt bättre än att stå på scen inför en så entusiastisk publik som verkar älska varje ton vi spelar. Det är verkligen en enorm upplevelse, och vid de tillfällen jag funderar på om det verkligen är värt allt slit med sena repetitioner, kreativ stiltje och (i mitt fall) inte minst allt släpande av många och tunga instrument, så räcker det med att tänka på de konserterna för att svaret ska vara glasklart.
Vid andra tillfällen, med andra band, har "publiken" bestått av några gäng som äter företagsmiddag, babblar ljudligt och inte är ett dugg intresserade av eller respekterande att vi försöker spela några meter därifrån, utan att ens kunna höra oss själva genom allt skrän. Det brukar vara smått plågsamt.
Krogar serverar ju mat, och även när det gäller den har jag mycket skiftande upplevelser i samband med mina konserter. Vissa har haft svårt att ordna någon vegomat alls. Andra har antingen modifierat några rätter från menyn eller särskilt lagat något till oss. Och så finns det stora utropstecknet, Effes i Visby. Där har jag uppträtt under medeltidsveckan de senaste åren. Först var maten som på en vanlig småtrist krog, men i fjol förändrades allt. Då hade de, i varje fall under sommaren (vet någon om det är så året runt?) ställt om till bufférestaurang. Men inte vilken buffé som helst, utan en vegetarisk! (Jag älskade för övrigt att läsa på deras hemsida där det stod något i stil med att "vid särskild förfrågan kan döda djur serveras"! Aldrig nånsin tidigare har jag sett en krogmeny innehålla en så sann beskrivning). Men det var heller inte en standardvegobuffé, där fanns ingen ratatouille, lasagne eller andra vanliga bufférätter. Detta var något alldeles utöver det vanliga! Helt klart den godaste buffé jag någonsin ätit, innehållande en mängd sallader, tacobuffé, 10-15 varmrätter, och det allra mesta var veganskt! Men det tog inte heller slut där, utan där fanns även färska och torkade frukter, nötter, fruktsallad, och som avslutning en mängd olika glassar, inklusive de flesta tofulinesorterna! Maten gjorde mig lika lycklig som publiken gjorde, och jag gick dit tidigt för att hinna äta några timmar både före och efter soundcheck!
Så visade det sig igår att vår konsert arrangerades av en fristående person, inte av krogen, och därför fick vi inte ens mat där! Först kändes det som en rejäl besvikelse, i skarp kontrast mot Effes. Sedan visade det sig att menyn enbart innehöll rätter som en av mina bandkamrater beskrev som "kött med kött", så jag tvivlar på att de hade kunna fixa nåt veganskt hur som helst... Då tänkte jag att eftersom det kryllar av bra kaféer i trakten borde middagen ändå inte bli nåt problem. Men det visade sig att såväl Södervegg som Kafé 44 är stängda just på måndagar, så jag ägnade en lång stund åt att skynda omkring och leta, utan att hinna äta. Jag hade förstås en tid att passa för att göra soundcheck, och eftersom den sedan drog ut så mycket på tiden hade alla kaféer stängt och mitt enda alternativ visade sig bli att köpa en pizza... Den var knappast mer än ytterst tillfällig lindring för min hunger, så jag fick genomföra konserten mer eller mindre hungrande. Det är knappast en bra förutsättning. Men jag kan ändå knappast påstå annat än att konserten gick riktigt bra, i varje fall för min egen del. Jag, som repat med bandet två gånger och inte ens hört vissa av låtarna mer än ett par gånger gjorde inga missar alls, medan de andra i bandet ibland glömde bort texter eller hur låtar började... Något som de löste briljant genom improviserade skämt och mellansnack som fick såväl publiken som oss andra i bandet att skratta.
Det var för övrigt tur att vår kontrabasist inte kunde vara med på den här konserten, för han hade inte fått plats på scenen. Den var verkligen liten och det blev så trångt att jag tvingades sitta så stilla som möjligt eftersom halsen på en gitarr eller bouzouki var några centimeter från ena sidan av mitt huvud och en tvärflöjt riktades mot mitt andra öra...
Vi spelar igen fredag den 16/5, på Hijazz i Uppsala. Det kostar endast 50 kr, så kom gärna och lyssna om ni har möjlighet!
En annan sak jag gillar med att spela i det här bandet är att för en gångs skull är jag inte den enda som släpar på en mängd instrument. I vanliga fall brukar de andra medlemmarna i mina band ha ett eller möjligtvis två instrument var medan jag oftast har åtminstone 4, men ibland uppåt 10. Men i RAA är det tvärtom! Igår använde vi inte mindre än 26 olika instrument, fördelade på endast fyra personer...
1. Efter första jäsningen.
